Tänker..

Ligger i min säng och tänker på vad kärlek egentligen är..
Vad är fjärilar i magen??..Varför känns det så? Vad är det som får mig att känna så? eller vem?.. Det enda jag vet är att det är en underbar känsla, och att man bara känner den när man är med killen man tycker om, pojken som gör dig glad som får dig att lee med bara ett sms. Den som man längtar efter varje kväll. Men varför känner man så. när man ändå till slut blir sårad..Lämnad...När alla ord man fick höra inte betydde någonting, när allting bara rasar ner på så kort tid..Va ska man då med de underbara stunderna till?
När allting ändå kan förstöras så lätt och när det väl är slut så får man känna en känsla man aldrig känt förut.. man känner sig tom, har inge ork och det är då tror man att jorden går under. Allt blir som ett svart tomrum som bara han kan fylla.. Att det inte finns något eller någon som kan få en att må bättre, att se sakerna på ett annat sätt.. Det enda man vill då är att ha den killen som i stunden får dig att må sämst, den som har stulit ditt hjärta och krossat det.. Du vill ändå ha han nära, få höra hans hjärta och få höra de orden som en gång betydde nånting.. Att han "älskar dig" ..
Du ligger sömnlös hela kvällen och tänker på det som har varit, på den tiden då det bara var du & han och ingen annan. Du tänker på alla underbara stunder som har varit och som aldrig kommer tillbaka. Du vill ha honom där, nära dig. Du bryr dig inte om hans brister längre. du vill bara ha han så som han är, med allt det bra och det dåliga för det finns ingen annan som nånsin fått dig att känna som han gjorde. I dina framtidsplaner så fanns han där, du funderade på hur era barn skulle se ut och hur ni skulle se ut när ni blev  gamla. Han var den rätte helt enkelt..  Och när du märker att du aldrig mer kommer få de stunderna tillbaka och att tiden är över så faller du. Då känns som om tårarna aldrig kommer ta slut som att du aldrig kommer resa dig upp igen.. då vill man bara försvinna. När man inser vad man har förlorat, tomheten är stor så som saknaden och du saknar varenda minut som han var vid din sida, varje kyss, orden som kom från hans läppar som fick dig att må som bäst.. du saknar allt med honom..
Och så tänker man på vad han gör.. om han också gråter sig till sömns, om du betydde så mycket som han för dig, om han saknar dig som du saknar honom. Du hoppas på att han ska känna som dig, känna den smärtan som förstör ditt inre.. Du önskar att han lyder lika mycket som du gör.. att han inte känner sig hel utan dig, att han behöver dig för att kunna sova. Att han tänker på dig varenda sekund för allt påminner om dig..
Du önskar helt enkelt att han fortfarande älskar dig.. att han inte kan gå vidare utan dig.. Att han inte ska släppa taget om dig så som han en gång sa..

Kärleken sårar..men ändå vill man så gärna få känna den känslan.. Känna sig Älskad, känna sig behövd och önskad...Du vill så gärna vara en del av hans värld..Du vill så gärna få pussa hans läppar, få känna hans doft, somna i hans famn..  för det är bara han som får dig att känna dig trygg..Du vill höra han säga att allt kommer ordna sig, att han alltid kommer finnas där för dig.. Men när han försvinner så faller allt.. då är det bara du och ensamheten kvar...