Besviken..

Du gör mig så besviken, efter allt du har lovat, efter alla dina ord om att du inte ska göra om det, att du inte ska bli som förut.. Att jag aldrig mer ska få ha det som när jag var liten.. Dina ord betyder ingenting längre, när du är ändå har börjat vara  den du var förut. Du skiter i vad jag tycker, du märker inte, jag är som osynlig för dig .. Att få se dig sådär varje dag får mig att må dåligt, det får mig att bli gråttfärdig.
Jag vill bara dra.. gå ut och komma tillbaka när du somnat. För att se dig så gör ont i mitt hjärta. Att inte kunna hjälpa dig, att inte kunna vara tillräckligt stark för att få dig att sluta det du nu har påbörjat.. känner mig så värdelös.. Jag vill se dig glad, lycklig, jag vill se dig lee som du gjort sista veckan..
Men jag vill inte se dig i det tillståndet, jag vill inte se dig så som du är varje dag nu.
Jag vill hjälpa dig men jag vet inte hur jag ska göra, hur jag ska bete mig, reagera.. för jag blir bara så sur på dig.. Jag vet helt enkelt inte vad jag ska göra..
                                                                  Jag Älskar dig Mami! Men .. jag är så BESVIKEN!..